En missbrukares bekännelser....det är värre än vad jag trodde... :(
Tänk så lätt det är att leva i förnekelse...det har jag gjort de senaste två veckorna...För att inte säga längre än så...Jag trodde att jag faktiskt KUNDE äta bara LITE godis...igår åt jag MASSOR, men jag kände mig stolt på något tokigt sätt att jag inte hade frossat!? Hur galet är inte det!
Idag har jag som tidigare nämnt inte haft en toppendag, varpå jag ville döva de känslorna som en sann missbrukare...jag frossade igen!! Hur dum får jag bli?! Bara för någon vecka sedan så kände jag att "nä jag kan nog inte alls äta godis"...men så kommer det där äckliga sockermonstret, som lurar på min axel likt en djävul, och säger att lite gör ju inget...lite mer så känner du dig bättre....känn hur det vattnas i munnen....bara TAAAAA!!!
Fy!!!
Men på något sätt så känns det inte lika "allvarligt" med sockermissbruk som nikotin, alkohol eller drogmissbruk.
Så nu är det out in the open IGEN...bläääää!!
Puss å kram